Användning av återvunnet material

Var hade vi varit utan däcket?

Mänsklighetens kanske mest energibesparande uppfinning, hjulet, har under årtusenden utvecklats och förfinats och är idag uppbyggt av en fälg och ett luftfyllt däck. Däcket i sig är konstruerat av högprestandamaterial som forskats fram för att vara hållbart, säkert (våtgrepp, vintergrepp), energibesparande (rullmotstånd) och inte skapa buller. Det är nog ingen överdrift att vårt samhälle skulle se annorlunda ut om inte dagens däck fanns.

Insamlingen i sig är en stor framgång.

Förutom det positiva i däckets grundfunktion har vi i Sverige etablerat ett heltäckande system för att samla in de uttjänta däcken för återvinning. Detta har varit en framgångssaga i sig, de herrelösa däcken som lämnats som skräp i landskapen är ett minne blott.  Så ser det tyvärr inte ut i alla länder.

En fjärdedel materialåtervinns, och två tredjedelar används som energikälla.

Idag samlar Svensk Däckåtervinning in fler däck per år än vad som rapporteras som importerat av däckföretagen, det vill säga mer än 100 %. Detta beror förstås på att även däck som kommit till Sverige på andra vägar tar sig in i systemet, vilket vi på olika sätt nu följer upp. Av de insamlade ca 90 000 tonnen materialåtervinns ca 25 %. Ca 65 % används som bränsle (energiutvinning), dels i värmekraftverk (bl.a för att få upp temperaturen på våra hushållssopor som är för blöta) och dels i cementindustrin (där däcket används som högvärdigt bränsle och stålet i däcken tas tillvara för att minimera uttag av nytt stål). Ta del av mer statistik information här.

Material från återvunna däck har många användningsområden.

De ger oss renare vatten, hjälper oss hålla oss i form, ger tryggare lek, torrare husgrunder och mycket mer.

Ökad efterfrågan på däckgummi

Efterfrågan på däckgummi ökar nu inom ett antal olika områden, detta beror på två saker: För det första uppfyller däckmaterial höga krav på gränsvärden för att vara säkra val för miljö och hälsa. För det andra har gummit de unika egenskaper som efterfrågas, det är kemiskt stabilt, okänsligt för temperaturväxlingar, isolerar bra, dränerar bra, fjädrar och är åldersbeständigt.

Vi behöver hjälpas åt för att få resursanvändningen hållbar.

Sveriges resursuttag är drygt 4 gånger större än vår möjliga ”andel” av planetens resurser. Samtidigt är cirkuläriteten mindre än 5 procent, sett till material värdet. Det vi använder tappar alltså 95 % av sitt värde redan under första användningscykeln. Det mesta av vår förbrukning påverkas av beslut långt innan hushållen har resurserna i sin hand. Hushållens avfall uppgår till ungefär ett kilo per svensk och dag. Samtidigt förbrukar Sverige naturresurser som motsvarar 300 kilo per svensk varje dag.  Därför är det viktigt att entreprenörer, politiker och myndigheter arbetar tillsammans för att identifiera och lösa de problem som kan dyka upp längs vägen.