REFERAT: Almedalsseminarium tisdag 3 juli

Hur ser vi till att konstgräsplaner blir cirkulärekonomiska?

Det finns 600 000 aktiva idrottare som vill spela fotboll året runt och naturgräsplanerna räcker inte för att förse alla med speltid. Konstgräsplaner tillför därmed en efterfrågad nytta och behövs för fotbollen. Det pågår en debatt om att konstgräsplaner inte skulle vara säkra för hälsa och miljö. Men enligt den Europeiska kemikalieinspektionen (ECHA) är de risker som finns negligerbara och hanterbara och enligt en livscykelanalys av IVL ger konstgräsplaner med återvunnet däckgummi minst miljöbelastning. Under seminariet diskuterades hur planerna kan skötas ännu bättre och därmed bidra till ökad cirkulär ekonomi.

 – Det viktiga är hur materialet presterar ur ett livscykelperspektiv. Konstgräsplaner med gummigranulat har stor koldioxidbesparing och möjlighet att cirkulera flera gånger. Svensk Däckåtervinning vill att materialet ska användas på ett bra sätt, och de farhågor som finns kvar är värda att försöka lösa mot bakgrunden av överkonsumtion och överuttag av resurser, säger Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning.

Så länge planerna sköts på rätt sätt är de små risker som finns ofarliga. När det kommer till svinn så kompakteras den största delen av granulatet och det som följer med spelare hem i skor och kläder går att åtgärda genom bra rutiner.

Christian Erenrot från Nacka kommun menar att kommunerna inte kan stå passiva och vänta på nya lösningar. I Nacka kommun har man valt att granska sig själva och frågat ”Vad kan vi göra här och nu?”

–Vi måste granska oss själva, utveckla oss och göra det här förståeligt med konkreta exempel. Vi måste visa att vi följer de miljömål som politikerna satt upp och sköter planerna på ett korrekt sätt, säger Christian Erenrot. I Nacka kommun har man installerat granulatfällor och investerat i utrustning för att till exempel hantera kompakteringen av planerna istället för att fylla på dem.

Lars Ekholmer, Stockholms Fotbollsförbund, konstaterar att fotbollsplanerna leder till ökad folkhälsa, mindre segregation och ökad jämställdhet: ”Vi behöver spela fotboll och vi behöver spela på konstgräsplaner. Vi behöver även veta vad som är farligt så att vi kan minska riskerna och bli bättre på skötsel av planerna. Det är tillgången till konstgräsplaner som gjort att vi hänger med i fotbollen internationellt.”

Pernilla Holgersson från Naturvårdsverkets beställargrupp för konstgräs säger att ”de just nu är i processen att göra omvärlds- och behovsanalyser i kommunerna som vill ha hållbara alternativ till konstgräs”. Genom sina projekt vill de drastiskt minska spillet och få mer hållbara fibrer i konstgräsplanerna.

På frågan från Fredrik Ardefors om beställargruppen kommer att analysera alla material med en helhetssyn och utifrån ett livscykelperspektiv så svarar Pernilla Holgersson att de har två utgångspunkter för sitt uppdrag: den ena är att minska spillet och spridningen av granulat utanför planerna och den andra är att alla material ska analyseras utifrån både ett resursperspektiv och utifrån riktlinjerna för giftfri vardag som innebär att oönskade ämnen ska minimeras.

– Som bransch måste vi lägga in ett större systemperspektiv och börja diskutera cirkulär ekonomi. Vi måste hjälpas åt kring de här större frågorna för att hitta de bästa lösningarna. Vi har genom insamling av däck sedan 1994 sett till att däcken inte hamnar i skogen längre, naturligtvis vill vi inte att däckgranulaten ska hamna där idag. Vi ser samtidigt hur mycket koldioxid vi kan spara genom att återanvända däckmaterialet och vi tror att kvarvarande frågetecken kan lösas med enkla medel, säger Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning.

 


Tillbaka