Norrbottens Kuriren

2021-04-23

Referat: Norrbottens Kuriren 

I 20 år har konstgräsplaner i Sverige och Luleå skapat förutsättningar för barn och ungas idrottande året runt. Nu riskerar ett EU-förbud att leda till att dessa planer förbjuds, med ökade kostnader för kommunen och det lokala föreningslivet som följd.

 Det som diskuteras är ett förbud av de små, svarta gummikornen som används som ifyllnadsmaterial i konstgräsplaner, så kallat SBR-gummi. Materialet kommer från utvalda, återvunna däck och används på de flesta av Sveriges 1300 konstgräsplaner. Det är cirkulärt, har hög funktionalitet över tid, bidrar till ett skonsamt underlag för idrottande och rekommenderas av Svenska Fotbollsförbundet. SBR-gummit möjliggör idrottande året runt – något som annars hade varit omöjligt då alternativa material som sand och kork fryser och inte går att spela på under vinterhalvåret.

Ett förbud mot SBR-gummi skulle få enorma negativa konsekvenser för Luleå. En konstgräsplan motsvarar tio naturgräsplaner sett till årlig speltid och konstgräsplaner skapar 30 miljoner individmotionsstimmar i Sverige per år. För en kommun i Luleås storlek, som ofta har omkring tio planer, handlar det om ca 117 000 motionstimmar per år som kan gå förlorade. 

Tio konstgräsplaner bidrar över tid till att återanvända över 60 ton däck årligen, däck som annars hade fått gå till förbränning. En övergång till exempelvis infillfria planer och en ökad däckförbränning skulle tillsammans innebära att växthusgasutsläppen för planerna fördubblades och uttagen av fossila resurser skulle få en ökning motsvarande 17 kubikmeter olja per år på grund av ett större behov av ny plast. Förutom att det är bra att däck kan återvinnas så är SBR-gummi också det billigaste alternativet. Kostnaderna för idrottsanläggningarna i en kommun av Luleås storlek skulle vid övergång till infillfria planer öka med över 800 000 kr per år.

 Anledningen till att EU tagit initiativ till att reglera användandet av SBR-gummi är att man vill minska spridningen av mikroplaster i miljön. Förslaget när det gäller konstgräsgranulat är illa underbyggt och baseras på äldre resonemang som sedan länge motbevisats av verkliga mätningar av spill. Med enkla medel som borstar, skogaller och hårdytor för snöröjning går det att reducera granulatspill från konstgräsplaner till endast 10 gram per plan och år. Det är enbart en bråkdel av de siffror som florerar i debatten. Efter att ett flertal organisationer påtalat detta i sina remissvar till ECHA har de nu begärt att deras riskbedömningskommitté ska komplettera sin analys och återkomma med ett nytt yttrande.

 Vi måste våga ha ett systemperspektiv i miljö-, och hållbarhetsfrågor. Användningen av SBR-gummi bidrar till att däck kan återvinnas, ingå i ett cirkulärt system där materialets egenskaper tillvaratas och används för att främja folkhälsan. Så länge vi har däck på våra bilar, cyklar och bussar kommer de att behöva tas om hand. Utöver konstgräsytorna kan återvunna däck bland annat används till vattenrening, cementindustrin och nya produkter.

 Om ett totalförbud går igenom skulle det få enormt negativa konsekvenser för miljön, folkhälsan och samhällsekonomin. Istället för ett dyrt och ineffektivt förbud borde man införa begränsningsåtgärder och tydliggöra informationen till kommunerna om hur man bäst sköter konstgräsplaner. Det är en rimlig ansträngning för att säkerställa att våra barn och unga kan fortsätta spela fotboll året runt, i hela landet utan att belasta miljön.

 Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning