Felaktiga slutsatser kring spridning av mikroplast från konstgräs

2018-09-28

 

IVL Svenska Miljöinstitutet har i en rapport beställd av Miljöförvaltningen i Stockholms Stad bedömt källor till spridning av mikroplast. I den bedöms granulat från konstgräsplaner stå för ungefär 50-60 ton årligen, eller 500 kg per plan och år. Slutsatsen är dock vilseledande. Siffran IVL redovisar handlar om hur mycket granulat som planerna fylls på med, inte hur mycket som sprids från dem. Påfyllning sker för att granulatet på konstgräsplanerna kompakteras.

IVL skriver: ”För att uppskatta hur mycket mikroplast som lämnar dessa planer till omgivningen via kläder och skor, snö, dag-/dränvatten, mm undersöktes hur mycket gummigranulat som staden köper in för återfyllnad av planerna årligen.”

Siffran 50-60 ton är alltså mängden granulat som Stockholms Stad köpt in, inte vad planerna släppt ifrån sig okontrollerat i naturen. Tidigare har IVL använt samma genväg för att uppskatta siffror för hela landet vilket skapat en felaktig bild av att stora mängder mikroplaster sprids från dessa konstgräsplaner till den omgivande miljön. Detta har fått till följd att vissa kommuner nu experimenterar med material som i värsta fall har större negativ miljöpåverkan eller orsakar skador på idrottande barn och unga.

– Senast i raden är Åkersberga där den nya granulatfria planen nu stängs efter bara några veckor på grund av att barnen får sårskador. Det är bra att Sveriges kommuner vill förhålla sig ansvarsfullt till konstgräs och mikroplaster men det leder fel om rekommendationerna inte bygger på fakta och helhetssyn vare sig det gäller återvunnet gummi eller andra alternativ. Konsekvenserna blir ökade kostnader, både för skattebetalarna och miljön samt att de drabbar de som idrottar, säger Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning.

Granulatet på konstgräsplanerna försvinner inte, utan kompakteras, och påfyllnadsbehovet kan avhjälpas genom att man harvar planerna, vilket också sker på flera platser. De mindre mängder granulat som riskerar följa med spelare eller hamnar vid sidan av planen vid snöröjning kan åtgärdas genom enkla rutiner och information.

– Trots upprepade påpekanden fortsätter IVL att publicera grova antaganden som fakta istället för att använda sig av de mätningar som faktiskt finns. Vid mätningar finner man att mängden granulat som okontrollerat lämnar konstgräsplaner och hamnar i naturen är mycket små, kommenterar Fredrik Ardefors, vd för Svensk Däckåtervinning AB. Med rätt skötsel är problemen med granulatfyllda konstgräsplaner försumbara samtidigt som nyttan för Sveriges fotbollsungdomar knappast kan överskattas.

Den största risken för granulatflykt från konstgräsplaner, där kornen är stora och tunga och inte flyttar sig särskilt lätt, är vid snöröjning. Med bra rutiner för snöröjning kvarstår omkring 14 kilo per plan som följer med spelare hem, vilket motsvarar 800 kg för alla Stockholms planer och år. Dessa granulat kan fångas upp av borstar, filter och dammsugare för att återföras till planen eller gå med soporna till förbränning.
.

 


Om Svensk Däckåtervinning AB

Svensk Däckåtervinning administrerar sedan 1994 det lagstadgade producentansvaret för däck (Förordning 1994:1236). Organisationen, som inte är vinstdrivande, har inget eget intresse i vilka tillämpningar som återvunnet däckmaterial används, men verkar för att däckråvaran ska komma till så stor säker nytta som möjligt inom ramen för cirkulär ekonomi. De senaste åren har insamlings- och återvinningsgraden överstigit 100 procent.