Folkhälsan vinnare när allvädersplanerna ersätter naturgräset

De nya allvädersplanerna etablerar sig över världen medan naturgräsplanerna tycks ha svårare att hävda sig i konkurrensen. Framgångarna ligger till stor del i att de går att använda oavsett väder. Det tåligare och mer lättskötta konstgräset gör att fotbollssäsongen kan förlängas. En fördel i vårt nordiska klimat.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har det sedan 1990-talet byggts 650 fullstora allvädersplaner runtom i landet, med plaststrån och fyllning av till exempel gummigranulat som vidareförädlats från uttjänta däck, så kallat SBR-granulat. Samtidigt visar uppgifter från SKL och fogis.se, som är den svenska fotbollsrörelsens gemensamma system för tävlingsadministration och registerhantering, att antalet fullstora naturgräsplaner under samma period minskat, från cirka 3 500 till 2 300 stycken. Antalet grusplaner är under samma period relativt oförändrat. Statistiskt innebär det att allvädersplaner har ersatt naturgräs.

Ökar tillgängligheten

Ett avgörande skäl till konstgräsets framgångar handlar om tillgänglighet. Föreningslivet i Sverige har 600 000 aktiva fotbollsspelare och var tredje idrottsaktivitet är fotboll. Inte minst har allvädersplanerna lockat fler flickor till sporten och möjliggjort idrottande i större åldersspann. Konstgräset ökar speltiden och gör fotbollen mer lättillgängligt för fler. Enligt en studie gjord av Pierre Nystedt är nyttjandekapaciteten för en allvädersplan cirka 2 500 timmar per år, jämfört med naturgräsplanens cirka 800 timmar. Den främsta orsaken till den mer än tre gånger så höga användbarheten beror på att konstgräset är slitstarkt och förlänger säsongen.

Frigör värdefull markyta

Att konstgräset producerar minst tre gånger fler speltimmar än naturgräs gör det kostnadseffektivt – samtidigt som det minskar behovet av ytor. Det finns idag exempelvis cirka 100 konstgräsplaner i bostadsbristens Stockholm. Att uppnå samma kapacitet med naturgräsplaner skulle kräva att man tog ytterligare runt 1 miljon kvadratmeter i anspråk. Genom att öka möjligheten till mer idrott för fler kan allvädersplanerna också bidra till bättre folkhälsa.

Ser inte hälsorisker

Den oro som länge funnits kring hälsorisker och gummigranulat av återvunna däck, SBR, smulas sönder allt mer. Även den senaste studien, gjord av Sweco på uppdrag av Naturvårdsverket i samarbete med Kemikalieinspektionen och publicerad i en rapport den 9  maj 2016, uttrycker svårigheter att hitta samband mellan hälsorisker och SBR i konstgräs: ”När det gäller hälsorisker så pekar utförda studier på att: användningen av SBR på fotbollsplaner inte medför en ökad risk för negativa hälsoeffekter för människor.” Ur Swecos rapport för Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen

Bättre koll på spillet

Rapporten uttrycker samtidigt även en önskan om mer konkreta råd för att förhindra spridning av granulat. En dialog är redan initierad mellan Svensk Däckåtervinning, Dekkretur i Norge, berörda fotbollsförbund, myndigheter och kommuner för att minska spillet av gummigranulat från allvädersplaner – i syfte att öka materialåtervinningen och för att förebygga eventuella problem vid spridning av material.

För dig som vill läsa mer:

Systemanalys av konstgräsplaner – Miljö- och kostnadsaspekter av Simon Magnusson

Pierre Nystedt (2015). Konstgräs ur driftsynpunkt. Presentation Konstgrässeminarium 9 december 2015, (pdf hämtad 160518).

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, (årtal okänt). Fritidsanläggningar i Sverige, (pdf hämtad 160518).

SvFF (2016). Fotbollen i Sverige (information hämtad 160518).

Sweco Environment AB (2016). Däckmaterial i konstgräsplaner. Rapport gjord av Sweco på uppdrag av Naturvårdsverket i samarbete med Kemikalieinspektionen, (pdf hämtad 160519).

Hefa Cheng, Yuanan Hu och Martin Reinhard (2014). Environmental and Health Impacts of Artificial Turf: A Review. Environmental Science and Technology, (pdf hämtad 160519).

Tillbaka